Almedalen 2010: "En ny form av ledarskap för en bättre värld"

Detta var mitt första arrangemang under Almedalsveckan 2010 och också det bästa och mest lärorika!

Lars Leijoborg var inlednings talare och berättade om ett tillfälle när han som Forsknings- och högskoleminister fick möjligheten att inviga Vattenfalls demonstrationsanläggning i Schwarze Pumpe av den nya CCS tekniken. Han berättade också att han vid sina besök vid lärosäten bad att få se några av de mest spännande projekt som utvecklades där. Herr Leijonborg skyndade sig därifrån vidare till nästa arrangemang.


Madeleine Sundell pristagare i Ungt Ledarskap, som har initierats av kungen berättade om priset och hennes erfarenhet från Nässjö FF, Scouterna och Frälsningsarmén. Hon talade om mod, omtanke och handlingskraft och exemplifierade detta från sina egna engagemang som jurist och aktiv i olika föreningar. Madelaines engagemang lyser verkligen om henne!






Ebba Kirkegaard berättade om hur hon har utvecklat sitt engagemang i miljöfrågor och om hur hennes uppsats "Ecodesign i produktutvecklingen" har gjort att hon idag arbetar med projektet "Down to Earth", vilket handlar om att inspireras och att finna synergier med rymdforskning - ex så är Tempur-madrassen exempel på en sådan innovation.




Amir Sajadi är en av initiativtagarna till projektet "Hjärta, hjärna, Cash" där studenter under 48 timmar får möjlighet att i grupp och med hjälp av coacher ta fram och utveckla idéer. Work shopen handlar mycket om att få gå igenom en process, som man senare kan ha nytta av när man ställs inför olika utmaningar. Det handlar om entreprenörskap och innovation för att åstadkomma samhällsförändringar. Inom HHC tar man in konkreta case från företag och organisationer.

Diskussionerna handlade mycket om att ungdomarna ska våga ta plats, tips för att föra fram sina idéer och att resultat talar sitt tydliga språk, vilket paneliseterna tydligt visar!

En fråga som togs upp och jag tror är kritisk är att vi "måste få tillbaka" viljan, nyfikenheten och strävan att utvecklas på många nivåer i vårt samhälle. I orden developed countries and developing countries ligger en kraft. Har vi i den "utvecklade" delen av världen stannat upp? Ställer vi hellre krav vad andra kan göra för oss än att fråga oss själva vad vi kan göra för dem/Sverige?