En helt annan väg! eller "Nu har jag fått ett pris på mitt huve"!

På morgonen träffar jag Göran Pettersson, moderat riksdagsledamot, och hans fru på väg ner till dagens övningar i Almedalen. Men på vägen ner så korsars vår väg av Per Jönsson, expert på mellanöstern på Utrikespolitiska institutet. Per och jag ska åt samma håll och när vi sedan träffar Jytte Guteland, fd SSU ordförande och idag arbetande för Global utmaning. Det visar sig vara ett arrangemang om "Iran - fokus på kärnvapenhot eller kränkningarna av mänskliga rättigheter?".


I Panelen medverkar förutom Per också Jesper Bengtsson, ordförande i Reportrar utan gränser Ardalan Shekarabi.

Tre saker som fastnar i min hjärna är:

Föreningen Fair trade hade sina "pratpubblor
som jag sympatiserar med! det gäller att göra
något med den konsument makt man har.

När Jesper berättar om hur hans visum ansökan till Iran 2007 behandlades. Han fick gå och vänta i 10 månader och sedan plötsligt runt midsommar 2008 - fick han ett samtal från ambassaden att hans visumansökan hade godtjänts och att han hade 3 dagar på sig att arrangera resan och 11 dagar fick han visum i Iran. 


Per Jönsson berättade bland annat om sina 12 resor till Iran och om gästfriheten och öppenheten som mötte honom. Han rekommenderade oss att själva åka dit - och sedan berätta vår story när vi kommer tillbaka - jag och han är inte naiva - Iran är en diktatur. Hade också förmånen att få få träffa en kurdisk-iransk politiker och författare, som berättade att han skulle inte ha lika lätt att komma tillbaka om han fortfarande ville stå upp för sina åsikter.


Vilket stöd den nuvarande regimen har bland folket diskuterades också - ingen trodde egentligen att EUs olje-embargo mot Iran skulle få någon egentlig effekt - kärnteknik programmet ses i Iran som ett skydd - mot invasion - och helt förståligt när man tänker efter. Eller vad har hänt med Irak och Libyen, som inte haft denna teknik och möjligheten att snabbt bygga kärnvapen och NordKorea som har denna kapacitet. Det är en form av terror-balans, en försäkring.

Nu när jag redan hade gått från min "plan" så fortsatte jag i detta spår och "just go with the flow". Jag besökte:
- LOs "Digital gräsrotsrörelse eller enkelriktad megafon?"
där jag kom till insikt att bara sociala medier är verktyg när du verkligen ha något att säga eller en kanal för att svara medlemmar, intressenter och kunder.
- Fryshusets, "Hur formas unga killars manlighet?" - Samtalet är viktigt. Att unga har någon som verkligen lyssnar på dem, dvs att respekt visas åt båda håll.
- Fryshusets, "Relativ inkludering i skolan - från avståndstagare till aktiv deltagare" var ett fantastiskt samtal med pedagogen Magnus och hans två elever, som har aspergers syndrom. Här lärde jag mig otroligt mycket och är väldigt imponerad av Robert och Albin, som stod på scen inför en publik med över 50 personer - det var en prestation som är svårslagen! Personer med Aspergers har ofta ett expert område och deras är spel och programering - Nu ska jag testa DOTA.
- Västsvenska handelskammaren hade en utfrågning med Miljöpartiets Partisekreterare, Ander Wallner på Almedalsbiblioteket. Efter att vi hade haft vårat seminarium i går i samma sal, E22 - så kändes det nu ganska lungt att komma in i denna sal - men de positiva minnena - satt i väggarna.

Bild tagit från Almegas bloggernäste H12

Här träffade vi Ida och Jonas - två fantastiska entreprenörer som i går hade lanserat Tweet-Q. Hur du retweet:ar! De var det absolut populäraste på Almedalen i går och hade 6.000 tester i går.

Nu får ni läsa om något jag har varit på - men i morgon ska jag ta mig tid att skriva om vilka arrangemang, som jag har varit på.

Jag kan förstå att ni som inte är i Almedalen tycker att detta
är lite enkelspårigt och att fokus är på ett specifikt ämne - där
helhetsbilden blir lite lidande! När solen skiner i Almedalen
så är det svårt att se att man har zoomat (se ovan) - trodde
att jag fått med helheten :)